Ja vi väntar tillökning i vår och om allt går som det ska så får Léon bli storebror, hur sjukt är inte det. Tänkte iallafall berätta hur det gick till när vi plussade.
Vi har pratat om att ha täta barn och alltid velat det men tagit det med ett lugn. Vi tänkte att det får komma när det kommer och när det väl hände så är det välkommet. Direkt efter Léon kom stoppade jag in en koppar spiral. Jag hade den inne drygt lite över 1 år innan jag bestämde mig för att plocka ut den. Mådde helt enkelt inte bra och trodde att spiralen var en stor orsak till det.. Jag var på dåligt humör, hade svullen mage, mådde illa till och från hela tiden, fick ont vid samlag, ja massa krångel helt enkelt. Någon månad efter jag tagit ut den blev jag gravid.
Jag kände av graviditeten lite smått med ömma bröst och framförallt mitt humör men tänkte inte mer på det. Ju längre tiden gick desto fler graviditetssymptom kunde jag känna igen hos mig själv. Men när mensen var försenad några dagar började jag fundera, kan det verkligen vara så att jag är med barn. Den 23 augusti bestämde jag mig för att kissa på stickan. Jag ville veta exakt, för då kunde jag sluta inbilla mig. Ganska direkt visade stickan två streck och jag kunde inte tro det. Lämnade stickan inne på toaletten och gick dit flera gånger för att se om jag såg rätt första gången. Och det gjorde jag, det var positivt. A var på jobbet och jag väntade med att berätta resultatet tills han kom hem, då han själv fick läsa av resultatet, han sa ”det är positivt” och log. Vi kramades en stund och var helt överlyckliga, tänk att Léon ska få ett syskon sa vi gång på gång. Han ska bli storebror, vi kunde inte fatta det… Vi har absolut inte tagit barn för givet bara för att det gick på första försöket med L.éon och nu typ lika fort med det andra barnet. Det är fortfarande en livs gåva som vi är så sjukt glada för.
Senaste kommentarer