Hej vänner! Tänkte dela med er om hur jag känner just nu..
Ärligt talat så har jag typ ångest, ångest inför att Léon ska börja på förskolan. Han är så liten i mina ögon och kommer alltid att vara min lilla bebis. Mina ögon vattnas varje gång jag tittar på honom och tänker att det är dags snart. Åhh jag är så orolig inför inskolningen, om han kommer trivas, samt om andra barn kommer vara snälla mot honom. Det är så mycket tankar kring det hela samtidigt som jag intalar mig själv. Att det kommer gå bra, han kommer ha det roligt med andra barn och kommer lära sig mycket nytt.
Jag har ångest över hur det ska gå för mig på universitetet, har jag valt rätt, kommer jag klara av plugget, kommer jag kunna leverera trotts att jag har barn och familj att ta hand om. Måste ju hinna med alla sysslor som har med hemmet att göra. Dvs laga mat, städa, tvätta osv, nää usch får bara ångest av att tänka på att snart är vi på dessa banor och det finns inget återvändo. Samtidigt så vill jag det, att vi ska komma in i någon form av rutin och att allt ska lägga sig på sin plats. Hoppas verkligen allt löser sig, kram!
Mitt fjun han kommer alltid att vara liten i mina ögon <3
Senaste kommentarer