Han är här nu

Det som jag hållt på så länge ska jag berätta nu jag har sagt att jag ska berätta och nu är jag redo att göra det. Kommer ni ihåg att vi lämnade bort en hund när Léon var 1 vecka gammal det har gått 9 månader nu sedan vi gjorde det. Ni kan läsa mer om det HÄR.

I början mådde jag så dåligt över det jag grät var nere och va inne i en jobbig period. Jag skuldsatte mig själv att vi lämnade bort honom fick massa skuldkänslor. En dag mådde jag så dåligt att jag bad A skriva till dem som tagit Atlas och fråga om dem kunde lämna tillbaka honom. Det vi fick i svar var att dem vant sig vid honom och inte vill lämna tillbaka honom.

Det kom som ett slag och jag mådde ännu sämre efter det. Månaderna gick och A fick ett meddelande att dem inte kan ha kvar honom då hon blivit sjuk och inte orkar med honom. Jag trodde aldrig att jag skulle få se honom igen, jag blev så glad. Vi bestämde ganska direkt att vi ska hämta honom. Och nu är han här hos oss det känns skönt att ha honom hemma igen. Dock vet vi inte om vi kan behålla honom då det är jobbigt för mig att gå ut med två hundar och vagn när A jobbar. Samt att han är så kärleksfull att han hoppar av glädje och vill hela tiden slicka en i ansiktet. Han är väldigt på så att säga och man måste ha koll så att han inte går på Léon för mycket.

Åhh ni som haft djur och fått lämna ifrån dem av olika anledningar kan nog relatera att det är så sjukt jobbig. Allt känns fel oavsett vad man gör men denna gång vill vi gärna lämna honom till en person vi känner om vi nu ska göra det. Tror att det kommer kännas bättre att veta vem han är hos.

Här är lite bilder på våra fjun!